αἱμᾰτ-όω · haimat-oō — LSJ
make bloody, stain with blood, αἱμάτου θεᾶς βωμόν E. Andr. 260; διὰ παρῇδος ὄνυχα . . αἱματοῦτε Id. Supp. 77:—Pass., μηδὲν αἱματώμεθα A. Ag. 1656; κρᾶτας αἱματούμενοι E. Ph. 1149; ᾑματωμένη χεῖρας Id. Ba. 1135, cf. Ar. Ra. 476, Th. 7.84, X. Cyr. 1.4.10, etc.
slay, aor. αἱματῶσαι S. Fr. 987.
turn into blood, τὴν τροφήν Gal. 8.379:—Pass., Ruf. Ren.Ves. 5.2, Gal. 17(2).692.