ēlўsĭum — Lewis & Short
ēlўsĭum, ii, n., = *)hlu/sion, the abode of the blest,
I Elysium, Verg. A. 5, 735 Serv.; 6, 542; 744 al.; cf. Heyne Verg. A. 6, 675 sq.; and ejusd. libri Exc. VIII. p. 1019 Wagn.—Hence,
II ēlўsĭus, a, um, adj., Elysian:
campi,Verg. G. 1, 38; Tib. 1, 3, 58; Ov. Ib. 175; cf.
ager,Mart. 10, 101:
plagae,id. 6, 58:
domus,Ov. M. 14, 111; cf.
sedes,Luc. 3, 12:
Chaos,Stat. Th. 4, 520:
rosae,Prop. 4 (5), 7, 60.
puella,i. e. Proserpine, Mart. 10, 24.—
B Subst.: Elysii, ōrum, m. (sc. campi), the Elysian Fields, Mart. 9, 52; Luc. 6, 699.