ἀκρό-τομος · akro-tomos — LSJ
cut off sharp, abrupt, of precipice, Plb. 9.27.4, Ph. 1.82; ἡ ἀ. (sc. πέτρα) LXX Ps. 113 (114). 8, cf. Jb. 28.9, De. 8.15: of a stone, sharp, Thd. Ex. 4.25; smooth, J. AJ 8.3.2; of ends sawn off, τὰ τῶν σφηνῶν -τομα Ph. Bel. 67.23.