νηπῐ-έη · nēpi-eē — LSJ
childhood, childishness, οἴνου ἀποβλύζων ἐν νηπιέῃ ἀλεγεινῇ Il. 9.491: in pl., οὐδέ τί σε χρὴ νηπιάας (for *νηπιίας) ὀχέειν Od. 1.297; ἐπεὶ . . ποιήσῃ ἀθύρματα νηπιέῃσιν in childish fashion, Il. 15.363; ἡγήσατο νηπιέῃσι led them in his folly, Od. 24.469.