νῖκος · nikos — LSJ
later form for νίκη, LXX 1 Es. 3.9, BGU 1002.14 (i B.C.), IG 12 (5).764.2 (Andros, prob. i A.D.; written νεῖκος), Ev.Matt. 12.20, Vett.Val. 358.5, Orph. A. 587, APl. 16.381, read by Aristarch. in Il. 12.276; εἰς νῖκος for ever, LXX 2 Ki. 2.26, al.