ὀνομαίνω · onomainō — LSJ
Ep. and Ion. Verb, = ὀνομάζω, name or call by name, φίλον τʼ ὀνόμηνεν ἑταῖρον Il. 10.522, cf. 16.491, etc. ; θεοὺς ὀ. ἅπαντας 14.278 ; of things, name, recount, περικλυτὰ δῶρʼ ὀνομήνω 9.121 ; πληθὺν οὐκ ἂν ἐγὼ μυθήσομαι οὐδʼ ὀνομήνω 2.488 ; so πάντα μὲν οὐκ ἂν . . Od. 4.240, etc.—Rare in Prose, Hdt. and Is. ll. cc.
simply, utter, speak, ἴσχεο μηδʼ ὀνομήνῃς Od. 11.251, cf. h.Ven. 290 ; then (cf. ὀνομάζω I.2) promise to do, ὄρχους δέ μοι ὧδʼ ὀνόμηνας δώσειν Od. 24.341.
name, call by a name, Hes. Op. 80 ; καί οἱ τοῦτʼ ὀνόμηνʼ ὄνομʼ ἔμμεναι Id. Fr. 116.2: in Dor. Prose, ἁδοναὶ ὀνυμαίνονται Ti.Locr. l.c., etc.
nominate, appoint, καὶ σὸν θεράποντʼ ὀνόμηνεν Il. 23.90.