ĕpĭtŏmē — Lewis & Short
ĕpĭtŏmē (ĕpĭtŏma, ēs, f., = e)pitomh/,
nom.Cic. Att. 12, 5, 3),I an abridgment, epitome, Cic. Att. 12, 5, 3; 13, 8.—In plur., Col. 1, 1, 10:
librum in epitomen cogere,Aus. Ep. 19 al.